Drömkåken

Och så var det slut på Drömkåken! En långdragen process som startade i April med casting på casting och efter tredje castingen var vi vidare och sen en väntan som varade i ett par månader i tystnad, innan pogrammet startade 6 Augusti. Det som var jobbigast var att vara ifrån barnen 10 veckor. Innan dess har jag bara lämnat barnen ett par dagar men allt är på gott och ont. Det var nyttigt för båda parter, och allt går. Veckorna susade fram under tiden i Drömkåken man hann knappt skita och äta och aldrig i hela mitt liv har jag varit så trött som då! Ibland sov vi inte alls och som mest 4 timmar per natt, att ingen gjorde illa sig eller kapade av något finger i sågklingan är ett under! Det framgick aldrig tyvärr att jag jobbade som en galning och slet så tårarna sprutade och man ville lämna och åka hem till barnen och djuren… Nej jag bara satt och manade på Rickard att jobba medan jag satt på mitt feta arsel och drack bubbel…vilket jag också gjorde några sekunder emellan varven! Men vad som visades var inte verkligheten! Bara så ni vet! Mitten av Oktober kom vi hem och sen har det varit en väntan igen…och nu känns det snopet att allt är slut och att vi kom på andra plats, trots jag haft mina varsel och sett mig i Silver klänning och borde förstått att jag i Silverklänning = 2:a plats! Nu i efterhand förstår jag! Och inte konstigt att jag blev arg när vi inte hade möjlighet att välja hus när jag visste att Sofia och Jonny fick vinnarhuset som jag sett i mina syner. Ja,ja vad är en bal på slottet!? Jag har tak över huvudet och mat i kylskåpet och min fina familj allt man kan begära. Nu väntar alla på mig och suckar, för vi ska till min Bror och hans familj på middag! Får slita mig! Ha en trevlig Lördag alla fina! Nu dags för lite bubbel Ha…ha!!! Puss